Bild ovan av Luis Leon

Jag är i  olika sammanhang på olika orter och berättat om Matildas liv. Många kvinnor men även män kommer då fram efteråt och berättar att deras  egen mor, mormor eller farmor också fött många barn. Jag noterar en viss förlägenhet över att den äldre generationen av kvinnor har fått bära och föda  fram många liv.  Istället borde vi våga vara stolta över att skapelsen har gett dem krafter att orka. Visst det var inte enkelt och lätt  för kvinnan då , men vi kan fundera på  om inte nutids kvinnan har det tungt på ett annat sätt i en tid som inte ger oss en naturlig rytm att leva efter.

 

Hälsning

Bästa läsare . Håll ut i corona tider- Var stilla och vila i den påbjudna begränsningen- det är vår möjlighet till förnyelse

tyrahelena.lindstrom@telia.com  

Morgonbön.

När dagen höjer sig

lockande fram ur horisonten

med flammande sken.

Då lägger jag min hand

i din

lyfter min blick

mot din dag

reser mig sakta

går mötande Dig i varje stund

i dagens ljus.

Bevara mig så.

 

Någonstans

överallt

möter du mig.

Ur dina ord ur din skapelse

låter du mig ösa

allt jag behöver

Tack min uppehållare

 

 

 

 

 Ljudböcker

2017-04-17

Mina tre böcker är inlästa som talböcker till synskadade. De finns till utlåning på biblioteken.  Jag har även själv läst in bok 1 och 2  till ljudböcker. Jag har enstaka band kvar till försäljning hos mig. Maila, ring eller skriv. Min adress är Rödbetsgatan 29  754 49 Uppsala  tyrahelena.lindstrom@telia.com 

 

 

1809 - 2009- 2020

Hela året 2009 har den så kallade  rikssprängningen firats med flera evenemang. Året 1809 förlorade  Sverige Finland.

Tornedalingarna kom i kläm eftersom gränsen blev dragen mitt i ett gemensamt språkland.

När jag varit ute och presenterat  min böcker har jag kunnat berätta bakgrunden till att det i min bok finns enstaka repliker på (finska) meän kieli.

Konsekvenserna av gränsdragningen för folket  framgår på några ställen. Personerna i min fjärde bok fick uppleva just den tiden då gränsen blev dragen vid Torneälven. Människorna levde med sitt finska språk i vardagen och fick som tidigare hjälp till översättningar när det gällde myndighets ärenden. Finskan i hemmen var det självklara och naturliga även under min uppväxttid.  

Psalmböcker som använts i Tornedalen under hela  1800-talet sjöngs det i Tornedalen enbart ur den  finska psalmboken på byaböner och även i kyrkan.På den här tiden hade man turvis finskspråkiga  och svenskspråkiga  gudstjänster  Under de första årtiondena på 100-talet började prästen Per Boreman  översätta svenska psalmer till finska så att församlingsborna skulle kunna sjunga samma psalmer men på olika språk samtidigt. Efter 1940 har Tornedalen   haft Boremans psalmbok Boremanin virsikirja och senare Luleå psalmbok Lulajan virsikirja. Den svenska psalmboken översattes i sin helhet till finska och blev utgiven 2002. Den används numera i Tornedalen. År 2018 gav Svenska kyrkan i samarbete med Luleå stift  ut en psalmbok på meänkieli. Den innehåller 104 av det mest använda psalmerna. Ett team med ledning av Luleå stift gjorde denna översättning möjlig.

29 april 2020

Det är speciella tider som vi lever nu i. Jag kommer ofta att tänka på det liv som människorna i mina böcker levde på 1700-talet och 1800-talet.  De hade inte samma möjligheter till kommunikation som vi har idag.  Det levde i sin ensamhet med familjen, förnöjda över att de hade ett liv med kläder på kroppen,mat för dagen och tak överhuvudet och en säng att sova i. De hade varandra i familjen och övriga  kontakter fanns på mils avstånd. Det krävdes en vandring genom den mångskiftande skogen för att få en pratstund med  någon annan än den egna familjen.De måste ha upplevt stillhet och vila som vi förmodligen har svårare med i dag. En oändlig tystnad utan motorljud. Deras stimulans var det lugna vardagliga livet med  möten endast med familjen. De var värdefulla  för varandra.

Idag söker vi efter olika slags stimulans  eftersom vi har blivit  vana att vara stimulerade, ja kanske överstimulerade. Det måste hända något ständigt eller ofta. Vi behöver kontakter för att uppleva att vi lever och är dugliga. På 1700 -talet och 1800-talet dög man för den lilla familjen och det räckte. Numera undrar jag om vi i vår rörlighet och uppkoppling med information från hela världen behöver  alltför mycket bekräftelse. Det är som att det lilla stilla livet inte räcker som bekräftelse att vi duger som vi är. Vi duger väl även om vi inte orkar hänga med i det stora flödet.  Vi över 70+ är begrånsade i vår tillvaro för närvarande och det som är 70- är också  begränsade men på ett annat sätt. Hur nyttig är denna begränsning det kan bara var och en svara på för sin egen del. För somliga är det en befrielse - nu får jag tänka på mig själv och odla de kontakter som behagar mig. Andra kommer underfund med att det kanske är dags att ta vara på tiden genom att skapa kontakter via telefonen för att inte känna sig isolerad. Helst plötsligt inser jag att jag faktiskt kan vårda min hemsida. Mina år blir fler och mina engagemang gör att jag "glömmer" bort att uppdatera min hemsida. 

Detta är en hälsning i coronatider - historiens vingslag är viktiga under en sådan här perod - det kan ge oss perspektiv och kanske hjälpa oss att återvinna något av den inre stillheten som vi lätt balanserar ut när aktiviterna är många. Jag återkommer.

 

20 januari 2020 

Igår  presenterade jag min  dikt bok i Uppsala, i samband med kyrkkaffet efter högmässan i Vaksala kyrka. Tack alla ni som kom och delade gemenskapen i Högmässan och  lyssnade på mig vid kyrkkaffet. Det var fint att få berätta om bibelns betydelse för mig  och sedan läsa några dikter ur boken "TILL DIG  In i känslan ger livet ro". Så är titeln på mina ord  just till dig från mig. Samlingen innehåller  ord, böner, dikter och tankar från 1970 - talet då omstädigheterna tvingade mig att söka mig till en ny inriktning på mitt liv. Till dig, som stöd och styrka i det du levt eller lever i. När jag för femtio år sedan koncentrerade min känsla till ord och skrev ner dem blev jag stilla och fick ro.Orden stärkte mig och gav mig  mod och uthållighet. Vi har olika utmaningar i våra liv. Jag hoppas att mina ord ska stärka andra. Därför ger jag ut denna samling. 

På pärmen finns  bilden av min  vävnad som jag benämner Matilda. Den röda tråden genom vävnaden ska symbolisera Matildas lång liv. Layouten  står jag själv för och jag har  lättat upp med mina egna bilder. Pris: 100 kr plus porto. Det går att  beställa den av mig via e-post eller per telefon.  Det går utmärkt även med sms.tel:070 536 14 78  tyrahelena.lindstrom@telia.com

Bild av boken finns på bildgalleriet.

.

Den fjärde bokens titel är Från Anna och Adam till Matilda Nybyggarliv i Tornedalen från 1732 - 1880. Boken har 231 sidor som bland annat innehåller  de första kartorna och handlingarna över  Lantmäteriets registrering 1780 av nybygget Mukkavaara.  Boken kostar 200 kronor plus porto.

  Jag har arbetat med att fullfölja den dokumentära berättelsen  om den lilla byn Mukkajärvi i Tornedalen. När jag berättar om min barndoms  by,  ger jag samtidigt en bild av hur nybyggarna hade de i alla byar i  den dåtida Övertorneå församling. Ja, så här var det i hela Norrbottens inland.  Mukkavaara  startades år 1732 av en soldaten Lorf som blev den första bosättaren. Efter honom kom  Annas  föräldrar som ordnade så att hon fick sin man  Adam, som förlorat sina föräldrar under två kalla vintrar 1740 och 1741. Jag beskriver hur människorna hade det när de flyttade hit till skogarna, hur det bröt upp mark, skaffade sig nya  möjligheter till liv och leverne under tunga och svåra förhållanden. Det var  spännande att leva sig in i  hur de levt och överlevt. I denna bok har jag även fått med de närmaste  gårdarnas tillkomst Jag har fördjupat mig i kyrkoböcker och andra dokument och kommit över  till 1800-talets början.  Då hände  katastrofen med sjösänkingen. Kring samma tid  hände den större katstrofen när Torneälven blev gränsälv till det kejserliga Ryska riket år 1809 .

Jag har efter mycket letande fått fatt i den första nybyggaren av Pirttijärvi by samt många andra itressanta händelser i människors liv som jag kan läsa mellan alla noteringar som finns i husförhörsböckerna. Allt har jag inte fått med i den här boken - Möjligt är att det kan bli en novellsamling av resterande material.

 

Välkommen att beställa mina böcker 

 "Matilda 24 ggr med barn."  (Jag har tryck flera  upplagor av den och har ett fåtal ex kvar.)

"Matildas liv efter alla födslar"  

" Matildas sonhustru hur kunde hon?"  

" Från Anna och Adam till Matilda"

 Jag har exemplar kvar av dessa fyra. Prisuppgift får du efter kontakt med mig. 

 Obs: Böckerna finn numera enbart  till försäljning  hos mig. Maila eller ring tyrahelena.lindstrom@telia.com    tel: 018/25 92 38  070/536 14 78

 

När jag har vistats i Tornedalen under somrarna möter jag  både gamla och nya läsare. Det är glädjande att höra månniskor berätta hur mina skrivna ord kan bygga upp dem i deras självkänsla och identitet. När vi lär känna våra rötter, något om våra förfäders och förmödrars liv så växer förståelsen för våra egna liv. Jag har fått bekräftelser på att berättelsen kring Matildas liv och omständigheterna i Tornedalen har förankrat människor i deras egen historia och deras inre liv.

Vi Tornedalingar behöver släppa våra känslor över vår härkomst och samtala om våra eventuella svårigheter  vid  mötet med nya kulturer i vårt land. Vår barndoms vardags kultur var vädefull för vår uppväxt.  Vårt första språk, den dåtida finskan,  levde vi i harmoni med i våra hem.När vi återupplivar och använder vårt barndoms språk får vi  glädje och kraft.  

Nu kan man lätt hitta Johan och Matildas grav. Jag har ordnat med en tydligare gravsten Deras namn födelseår och dödsdatum finns på gravstenen. Familjegrav står det på gravstenen.  Förmodligen är deras nio  barn  som dog mellan åren 1888 - 1926 också gravsatta här. Där blev deras äldsta son min farfar begravd 1926  Det här är en av de äldsta och största gravarna på Övertorneå kyrkogård.Deras grav finns vid den norra ingången omedelbart till vänster. En bild av gravstenen finns på bildsidorna i den tredje boken. .

Tyra Helena Lindström är mitt författarnamn. Under min barndoms och ungdomstid kallades jag för Tyra med efternamnet Mukkavaara.  När jag var något över 20 år började några av misstag kalla mig för Helena som är mitt andra namn. Detta misstag borde jag ha stoppat  på en gång, men insåg inte då följderna av att mitt tilltalsnamn blev ändrat. Därför har jag kallat mig för Tyra Helena när jag tjänstgjort som präst i min hemförsamling Övertorneå. Jag är känd som Tyra i min hembygd. 

När jag gav ut min första bok valde jag  därför Tyra Helena Lindström som mitt författarnamn

I kretsar utanför Norrbotten däribland Uppsala är jag känd både som Helena Svensson och Helena Svensson Lindström.

.

Jag är född och uppvuxen i Tornedalen i den lilla  byn Mukkavaara med tre gårdar. På en halv kilometers avstånd finns  byn Mukkajärvi med sju gårdar. På ytterligar en kilometers avstånd ligger byn Pirttijärvi, där det finns  fem gårdar. I min barndom var varje hus och gård bebodd.  Under mina skolår bodde det kring 70 personer i dessa tre byar, som hade  gemensam skola.  När vi skriver år 2019 är endast fyra  hus bebodda året om och bebos av  en eller två personer. De som vuxit upp här har flyttat till större orter för sin försörjning. Men under sommaren återvänder många och njuter av den skönhet och stillhet som råder här. När man reser  från Övertorneå mot Korpilombolo cirka 2 mil så svänger man till vänster efter skylten Jänkisjärvi Mukkajärvi.  Efter 9 kilometer finns byn Jänkisjärvi ovh efter ytterligare 9 km finns  Mukkajärvi. Centralorten Övertorneå Matarengi  ligger  vid Torneälvens strand och på andra sidan älven syns det vackra berget Avasaksa . År 1809 blev Torneälven gränsälv mellan Sverige och Finland.

Boken Matilda 24 gånger med barn kom ut i november 2008. Boken handlar om min farfars mor Matilda som levde mellan åren 1863 - 1954.  Jag hann uppleva Matilda under hennes sista fjorton år eftersom hon bodde i det hus som låg etthundra meter från  mitt barndoms hem. 

Många blir frågande inför bokens titel: kan det vara möjligt ? hur orkade hon? osv. Det var också mina frågor när jag bestämde mig på 1980-talet att gräva djupare i hennes liv. Min viktigaste uppgiftslämnare har varit Matildas sextonde barn, yngsta dottern Kaisa Maria. Genom Kaisa Maria fick jag berättelserna om händelserna med barnen som föddes i slutet på 1800-talet men hon hade inte namnen på de barn som dött långt före hennes egen födelse.  När jag enligt kyrkoböckerna gjorde en uppställning av barnens födelsetider och dödsdatum samt konceptiontiderna så kunde jag konstatera att det stämde att Matilda  varit med barn 24 gånger. Enligt Matildas egna ord har hon stolt berättat att hon  aldrig varit tom ett helt år. I min uppställning över barnen, längst bak i bägge böckerna,  finns   utrymme för ofullgågna foster. Det vill säga missfall i olika stadier.

Mina böcker vill visa hur kvinnornas liv var under slutet av 1800- talet och en tid in i 1900-talet. Så  här var kvinnors öde både i slott och i koja.  

När jag blev pensionär år 2005 fick jag tid att fullfölja mina efterforskningar och göra en dokumentär berättelse  av materialet.

Det har varit spännande att söka i husförhörsböcker, dop, vigsel och begravningsböcker. Jag har också snubblat över äldre människor ifrån Tornedalen som kunnat ge mig  minnesbilder ifrån sin barndom.

Allt detta har bidragit till min vilja att beskriva hur människor levt i harmoni och glädje trots att deras förhållanden har varit helt annorlunda än våra.  Många yngre läsare har uttryckt sin glädje över att få en bild av livet i Tornedalen för 100- 150 år sedan. Så här var det även på andra håll i Sverige på den tiden, men snön och kylan och de stora avstånden i norr ställde annorlunda krav på vardagen.

Jag avslutade den första  boken om Matilda efter det att hon fött sitt sista barn år 1908. Sedan fortsatte jag med att berätta om Matildas liv efter alla födslar fram till 1954 då hon avled.Den boken blev utgiven i december 2010.

Jag hade gott om oskrivet material efter de två första böckerna och  jag började formulera  en tredje bok om  äldsta sonen Iikka och hans Fiia som efter 1903 blev närmaste grannar till Matilda och Johan. Jag fick lov att forska fram fler  omständigheter kring byn och om hur samhället fungerade i början av 1900 talet fram till 1940 talet. I juni 2014 kom boken om Iikka och Fiia från tryckeriet med titeln "Matildas sohustru hur kunde hon "  Boken handlar om min farfars mor som inte mäktade med att stanna kvar på gården när hennes man avled 1926 och när de fullvuxna sönerna ville styra på gården. Fyra år efter hans död flyttade hon till en äldre änkling som hade vuxna barn. Den här boken ger också en bild av hur det var under böjan av 1900-talet i Tornedalens glesbygd.